Vasaloppet blev en prövning, veckan innan kändes det som att jag inte gjorde annat än kollade väderleksprognosen och hoppades att det skulle frysa till. Det hände aldrig men loppet blev av tack vare enormt jobb av funktionärerna. Dock var det helt brutalt att stå i startled 10 när det redan vid start var lös snö utan spår. I början kändes det väldigt bra, men spåren slutade existera och knäna tog en massa stryk av det. Det tog två timmar bara till Smågan och då gav jag upp alla tankar på en hyfsad tid och satsade på att ta mig i mål. Vid Oxberg kom jag ikapp Linda som var hur grym som helst som tog sig i mål trots sina knäproblem. Sista 9 km från Eldris kändes som en evighet, det fanns absolut ingen kraft i armarna men till slut var jag framme på upploppet och kunde korsa mållinjen. Sluttiden blev 10.22.06 och då kände jag att jag aldrig mer vill stå på ett par skidor. Men men, på söndag kl 9 öppnar anmälan och den här gången ska jag inte glömma bort det för nu vill jag göra om Vasan och faktiskt få en bra tid!
Nu är i alla fall halva klassikern klar, Vätternrundan och Vansbrosimmet återstår men innan dess Stockholm maraton. Var och kollade på en ny cykel idag så plånboken blir snart lite tommare… Men cykeln är riktigt fin! Så nu har jag bytt skidorna mot löparskor och cykel för ett par månader framöver. Kvar är bara att fixa våtdräkt för simningen. Om 115 dagar är Vansbrosimmet slut, då hoppas jag att jag kan säga att jag gjort en svensk klassiker!